Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Nu är toppmötet precis avslutat och i onsdags träffade vi i EU-nämnden statsministern för ett samråd inför mötet. Som vanligt handlade toppmötet mycket om ekonomi. Min oro är att de länder som verkligen behöver ta tag i sina offentliga finanser inte genomför de förändringar som krävs. I måndags och tisdags tillbringade jag min tid på ett högnivåmöte i Bryssel och det parlamentariker i olika europeiska parlament som menar att det krävs expansiva åtgärder för att stimulera tillväxten. Det man egentligen menar är att man på olika sätt vill finna lånemöjligheter eller få del av EU:s budget för att ”satsa sig ur krisen”. Tyvärr fungerar inte det och det var jag tydlig med. Det som däremot fungerar för att få igång tillväxten i Europa är att se till att den inre markanden av varor och tjänster fungerar bättre, att monopol försvinner, att viktiga strukturreformer kommer på plats.

Statsministern har tillsammans med flera andra europeiska ledare skrivit ett brev till toppmötet för att lyfta frågan om hur Europa ska bli konkurrenskraftig igen med ökad tillväxt. Jag hoppas att det brevet kan flytta fokus från mer av ansvarslöst låntagande till verkliga åtgärder för tillväxt.

I Nerikes Allehanda skriver jag idag en krönika om skatt på finansiella transaktioner 

I tisdags signalerade Frankrikes finansminister Francois Baroin att nio euroländer vill införa en skatt på finansiella transaktioner. I ett brev till det danska ordförandeskapet har man begärt att frågan ska tas upp på nästa toppmöte. Frågan om skatt på finansiella transaktioner har diskuterats flitigt i EU-kretsar de senaste åren och Europeiska kommissionen lade förra året fram ett förslag om en sådan skatt.  EU-skatt på finanstransaktioner står högt på den politiska dagordningen i EU-parlamentet och i många europeiska länder.

Men vi är många som är starkt kritiska till förslaget. Jag är övertygad om att en transaktionsskatt är fel väg att gå i ett Europa som behöver få ordning på sina ekonomier. Det är lätt att skjuta över målet, eller att skjuta på fel mål, i efterdyningarna av en kris. Det formella motivet till att införa en skatt på finansiella transaktioner sägs vara att spekulationer ska minska. I praktiken innebär dock en transaktionsskatt höjda kostnader för handel och investeringar, vilket är destruktivt och tillväxthämmande för Sverige och resten av EU. Vi är ett av få länder som faktiskt provat transaktionsskatter och erfarenheterna är dåliga. När vi under 1980-talet införde skatten – den så kallade valpskatten – blev resultatet att handeln flyttade från Stockholm till London, eftersom inget annat land hade denna transaktionsskatt. Fortsätt läsa »

Skriver idag i Nerikes Allehanda om finanspakten

Idag, måndag, diskuterar Europas regeringschefer utformningen av den finanspakt som euroländerna i december 2012 tog initiativ till att bilda. Tyvärr förekommer flera felaktiga föreställningar om vad ett svenskt medlemskap skulle innebära och jag tror att det finns ett behov att förtydliga vad pakten handlar om – och vad den inte handlar om.

Finanspakten har för avsikt att förstärka budgetdisciplinen inom eurozonen. Syftet är att euroländerna genom striktare kontroll av varje lands nationella budget ska kunna undvika den krissituation som eurosamarbetet hamnat i idag. De tio EU-länder som inte är med i eurosamarbetet har erbjudits att ansluta sig till pakten. Fortsätt läsa »

Kommer från en fin ceremoni i riksdagens kammare med anledning av att detta år är ett minnesår för Raoul Wallenberg. Han föddes för 100 år sedan och är – enligt mig – den mest beundransvärda svensken genom tiderna. I fredagens Nerikes Allehanda skrev jag en gästkrönika som handlade om Raoul:

Det finns en plats i riksdagshuset som är viktigare än andra att visa för skolelever som kommer på besök; minnesmärket över Raul Wallenberg. Där får jag och andra ledamöter en möjlighet att berätta om en svensk som gjort skillnad – på liv och död – för tusentals människor under andra världskriget. Det känns viktigt att svenska skolelever vet att det har funnits människor som osjälviskt och med stort mod vågat trotsa Hitlers dödspatruller. Som diplomat utfärdade Raul Wallenberg tillfälliga så kallade skyddspass – pass som identifierade personer som utgavs ha fått tillstånd att komma till Sverige. Detta gav ungerska judar en möjlighet att fly från nazismens dödsmaskineri.

För mig finns det även en annan orsak till att det känns viktigt att lyfta fram Raul Wallenbergs gärningar. Han gjorde det som den svenska regeringen och de flesta svenskar inte gjorde under kriget; trotsade Hitler i handling. Den svenska flatheten under andra världskriget kan få mig att känna sorg och gör mig ännu fastare i min övertygelse att Raul Wallenbergs minne är värt att hedra. Han gjorde helt enkelt det som väldigt få svenskar vågade eller ville göra. Fortsätt läsa »

Igår presenterade Annie Lööf ett förslag om avdrag för sparande. Jag delar hennes grundsyn att vi måste arbeta för att alla hushåll – som vill – måste ha möjlighet att spara. I den ekonomiska rapport som vi moderater presenterade i höstas skriver vi tydligt att idag gynnas låntagande före sparande vilket kan vara problematiskt. Men jag delar inte Lööfs tanke om att ett avdrag är den bästa vägen att gå. Det har en problematisk inkomstprofil eftersom de med höga inkomster – och de som har ett stort sparande – gynnas framför andra.

Det viktigast vi kan gör för att öka sparandet för människor med små marginaler är att fortsätta sänka skatten för just denna grupp. Att det ska löna sig att arbeta, så att man kan spara eller konsumera mer, är viktigast.

Därmed inte sagt att vi inte ska underlätta sparande, det har vi exempelvis gjort genom det investeringssparkonton som nu introducerats.

Annie Lööf har en viktig poäng i att hushåll behöver en buffert. Men att införa ett avdrag – som gynnar alla med höga inkomster – tror jag är fel väg att gå.

Idag presenterade Anders Borg, Anna Kinberg Batra och jag en ekonomisk rapport med fokus på framtiden. För den som vill läsa finns rapporten att hämta här.  Rapporten lägger grunden för vår ekonomiska politik framöver och våra  bärande teman  är full sysselsättning, konkurrenskraft och sammahållning.

Idag skriver jag på Brännpunkt om att jämställhetsarbetet även måste inkludera de utrikes födda kvinnorna. Syftet med artikeln är att väcka en diskussion om de kvinnor som jag tycker ofta glöms bort i debatten. De utrikes födda kvinnorna som inte deltar i samhälls- och arbetsliv figurerar nästan aldrig i den offentliga debatten. Detta trots att de är väldigt många. Min erfarenhet, efter det att jag mött många av kvinnorna men också de som på olika sätt arbetar med gruppen, är att de särbehandlas av myndigheterna. Kanske gör man det för att man vill ”snäll” eller för att man inte vill ”bråka”.

Förutom mina personliga möten har jag också delvis beforska området, när jag lade fram min licentiatavhandling i nationalekonomi vid Örebro universitet 2006. Den handlade om nyanländas arbetsmarknadsintroduktion och det blev tydlig för mig att nyanlända kvinnor fick en betydligt sämre introduktion än vad män fick, när de kom till Sverige.

Jag menar att kvoteringsdebatten lätt blir en pseudodebatt eftersom den tar bort fokus från de verkligen viktiga jämställdhetsarbetet; att synliggöra de kvinnor som är födda i ett annat land och som helt står utanför samhälls- och arbetsliv.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.