Runt om i Europa brottas man med denna fråga och i Grekland och Spanien har arbetslöshet bland unga eskalerat till nivåer en bra bit över 50 procent. I hela EU har nu ungdomsarbetslösheten blivit den kanske viktigaste politiska frågan. Och det är den med rätta. Jag påminns också om att det är 30 år sedan jag gick ut nionde klass. Ungdomarnas förhoppningar och nyfkenhet på framtiden och vuxenlivet är nog i stora drag desamma – men arbetsmarknaden och de valmöjligheter som möter de unga har förändrats avsevärt. I dag är exempelvis ungdomar tvungna att utbilda sig i högre utsträckning än vi var på ”min tid”, för att kunna konkurrera när arbetsgivare ställer allt högre krav.

Världen är betydligt mer globaliserad nu än för 30 år sedan och Sverige – och svenska arbetsgivare – påverkas i allt högre utsträckning av vad som händer i omvärlden. När vi upplever en internationell lågkonjunktur är det inte minst ungdomarna, de som precis ska in på arbetsmarknaden, som drabbas hårdast. När jag var 16 år tycktes det självklart att man efter gymnasiestudier kunde börja sitt arbetsliv och vara egenförsörjd. En del fann till och med jobb direkt efter nian. För dem som tar studenten i dag är vägen in på arbetsmarknaden inte lika självklar. Det är i det avseendet tufare att vara ung i dag.
Ibland ställs också orimliga krav på våra unga. Som en kille, utbildad till svetsare, uttryckte det ironiskt under ett besök jag gjorde i Växjö förra veckan; det är svårt att vara 25 år och ha 15 års arbetslivserfarenhet.  Arbetslivserfarenhet kräver ett första jobb och det kan bara arbetsgivare öppna dörren till. Politiskt blir dock uppgiften dels att motivera unga att fullfölja sina utbildningar och vidareutbilda sig inom områden där arbetskraft efterfrågas – men också att sänka trösklarna in till arbetsmarknaden och underlätta den första anställningen.
Alliansregeringen har därför vidtagit ett antal reformer. En av dessa handlar om att minska kostnaderna för arbetsgivare att anställa unga personer, bland annat genom halverade arbetsgivaravgifter. När personalchefer i en undersökning rankade åtgärder som skulle få dem att anställa fler unga hamnade sänkta arbetsgivaravgifter i topp. Med politiska insatser kan man också stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Därför har gymnasieskolan reformerats och en gymnasial lärlingsutbildning införts. En annan satsning som syftar till att öka studiemotivationen hos unga som saknar fullständiga grundskoleeller gymnasieutbildning har också haft stor betydelse för många unga.
Men ansvaret är brett och satsningar på utbildning och sänkta trösklar är till viss mån verkningslösa om inte också arbetsgivare blir bättre på att fånga upp unga i sina verksamheter. I flera branscher ser man nu detta och öppnar för yrkesintroduktionsavtal som förhoppningsvis kommer att ge ungdomar jobb.
Till syvende och sist handlar det nämligen om att arbetsgivare – både privata och offentliga – måste våga ge unga en chans. Dagens ungdomar är betydligt mer välutbildade än vad man var för 30 år sedan. Det lovar gott inför framtiden och kan vi ta tillvara på deras förmågor blir det till nytta för alla.

Alliansregeringen har halverat arbetsgivaravgifterna för personer under 26 år. När det blir billigare att anställa får fler unga chansen till ett jobb. I personalchefsindex som presenterades nyligen anger svenska personalchefer att den viktigaste åtgärden för att de ska anställa fler unga är sänkta arbetsgivaravgifter. Därför är det anmärkningsvärt att det är just mot de unga Socialdemokraterna med kirurgisk precision riktar sina skattehöjningar – man vill fördubbla arbetsgivaravgifterna för unga. Hur ger det fler ungdomar i Kronobergs län jobb?

Svårigheten för unga att få jobb beror ofta på bristen av arbetslivserfarenhet. Många unga idag skaffar sig sin första arbetslivserfarenhet i restaurangbranschen, där en tredjedel av de anställda är under 25 år. Vi har sänkt restaurangmomsen just för att underlätta för fler att få det där viktiga första jobbet och har sett positiva effekter. Men även här säger Socialdemokraterna nej – man vill fördubbla även restaurangmomsen. Detta skulle försvåra för unga att få in en fot och skaffa sig viktiga arbetslivserfarenheter och skulle leda till färre ungdomsjobb i Kronoberg istället för fler.

För att skapa fler vägar till jobb för unga lanserade regeringen ett ungdomspaket i årets budget med satsningar på 2,2 miljarder kronor för 2013 och nästan 2,4 miljarder kronor 2014. För att stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv görs också satsningar på lärlingsutbildningar och den gymnasiala yrkesutbildningen. I trepartssamtalen har regeringen nu presenterat ett förslag på hur staten kan stimulera anställningar av unga personer, inom ramen för av parterna tecknade yrkesintroduktionsavtal. Förslaget innefattar bland annat sänkta arbetsgivaravgifter och ett handledarstöd till arbetsgivaren på 2500 kronor i månaden.

Medan länder runt om oss tvingas höja skatter och skära i välfärd kan Sverige göra satsningar för att mota att arbetslöshet biter sig fast. Bland ungdomar är arbetslösheten som störst. När ungdomar i Kronoberg knackar på dörren till arbetsmarknaden är det därför inte läge att bomma igen dörren. Vi måste istället öppna upp genom att fortsätta sänka trösklar och underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden.

Katarina Brännström (M), riksdagsledamot från Kronobergs län

Elisabeth Svantesson (M), ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott

]]> http://elisabethsvantesson.se/2013/05/03/debattartikel-i-smalandsposten-hojd-arbetsgivaravgift-ger-inga-jobb-till-unga/feed/ 0 Elisabeth http://elisabethsvantesson.se/2013/04/26/jag-kandiderar-till-riksdagen-igen/ http://elisabethsvantesson.se/2013/04/26/jag-kandiderar-till-riksdagen-igen/#comments Fri, 26 Apr 2013 14:55:53 +0000 elisabethsvantesson http://elisabethsvantesson.se/?p=688 Läs mer →]]> Imorgon är det 505 dagar kvar till valet och Moderaterna i Örebro län har länsförbundsstämma. Det är nu vi på allvar börjar kraftsamla inför valet nästa år. Därför vill jag passa på att göra klart att jag kandiderar för ytterligare en period i riksdagen. Jag har haft den fina förmånen och förtroendet att representera Örebro län i riksdagen sedan 2006 och för det är jag tacksam. Jag ser stora utmaningar på svensk arbetsmarknad framöver och hoppas att med förnyat förtroende få arbeta med dessa utmaningar.

Jobben kommer att vara den viktigaste frågan inför nästa val och här är det vi som har politiken för att jobben ska bli fler. Samtidigt har Örebro län hamnat på efterkälken och visar upp lägst sysselsättningsgrad och näst högst arbetslöshet i landet – Socialdemokraterna har gjort sitt, nu är det dags för maktskifte även i länets kommuner och i landstinget. Och jag känner mig hoppfull.

Det har nog aldrig funnits så många duktiga och engagerade moderater runt om i länet och tillsammans tror jag att vi, genom hårt arbete, ska kunna vinna mark inte minst i kommun- och landstingsvalen.

Jag vill göra vad jag kan för att hjälpa till att nå detta – Örebro län måste bli blåare!

/ Elisabeth

För att stärka de långsiktiga möjligheterna för fler jobb rymmer vårpropositionen 12 400 extra utbildnings- och praktikplatser under 2013 och 2014, ytterligare resurser till drift och underhåll av järnväg samt förstärkningar till det regionala tillväxtarbetet. Alliansen fortsätter också arbetet med att på ett kostnadseffektivt sätt skapa uthållighet i energi- och miljösystem samtidigt som svenska företag ges goda förutsättningar att konkurrera på världsmarknaden.
Utbildning är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och för att vi ska vara en världsledande kunskapsnation. Alliansen genomför för närvarande ett stort antal genomgripande och efterfrågade reformer som kommer att stärka hela utbildningssystemet. I vårpropositionen tas ytterligare steg i detta. Det råder brist på sjuksköterskor och ingenjörer på svensk arbetsmarknad. Nu tillförs därför 1 400 helårsplatser under åren 2013 – 2014, med inriktning på sjuksköterske- och ingenjörsutbildningar.
Vi utökar också vuxenutbildningen med hela 7 000 årsplatser. Det handlar om en stor satsning på yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning som väntas ge cirka 15 000 personer utbildning. Dessutom utökas både antalet praktikplatser och utbildningsplatser inom arbetsmarknadspolitiken.

Samtidigt som Alliansen genomför sin sjunde gemensamma budget drar oppositionspartierna, i olika riktningar, åt fel håll. Det är allt mellan 30 till 90 miljarder i skattehöjningar som kraftigt skulle försämra förutsättningarna för fler jobb och växande företag i Sverige. Och det är fortsatt oklart hur Socialdemokraterna ställer sig till Vänsterpartiet och Miljöpartiets kravlistor. Det fnns helt enkelt inget reellt regeringsalternativ till Alliansen.
I en tid då andra länder står inför nedskärningar och skattehöjningar kan vi genomföra investeringar för framtiden. Så får vi vind i seglen när konjunkturen vänder och så tar Alliansen ansvar för jobb och välfärd i Sverige.

Elisabeth Svantesson (M), Riksdagsledamot

Johan Pehrson (FP), Riksdagsledamot

Torbjörn Ahlin (C), Oppositionsråd i landstinget

Lars-Axel Nordell (KD), Riksdagsledamot

1. Hur leder höjda arbetsgivaravgifter till fer ungdomsjobb i Örebro län?
I ett läge där många ungdomar går utan jobb är det viktigt att sänka trösklarna till arbetsmarknaden, vilket Alliansregeringen gjort bland annat genom halverade arbetsgivaravgifter för unga. Årets budget innehåller dessutom ett ungdomspaket på 2,2 miljarder kronor för att fler unga ska ha ett jobb att gå till trots tuffa tider. Även Socialdemokraterna säger sig ta frågan på allvar.
Därför är det anmärkningsvärt att det är just mot de unga man med kirurgisk precision riktar sina skattehöjningar. Enligt riksdagens utredningstjänst skulle ett avskaffande av nedsatt arbetsgivaravgift för unga innebära att kostnaderna ökar med cirka 636 miljoner kronor för arbetsgivare i Örebro län.

2. Hur gynnar skattehöjningar svenska företag?
En stark näringspolitik är viktig för att företag ska kunna verka och skapa arbetstillfällen i Sverige – Alliansregeringens bolagsskattesänkning är en av många viktiga delar i detta. Socialdemokraterna talar om en aktiv näringspolitik men vill i själva verket lägga en skattebörda om 30 miljarder kronor på företagen. Man vill bland annat höja bolagsskatten vilket försvårar för företag – och därmed arbetstillfällen – att finnas i Sverige.

3. Hur leder höjd restaurangmoms till fler jobb?
Även en fördubblad restaurangmoms skulle påverka jobben i Örebro län och defnitivt leda till färre jobb i en bransch där en tredjedel är unga och där många får sitt första jobb. Enligt riksdagens utredningstjänst fnns 622 företag i Örebro län som omfattas av restaurangmomsen och dessa skulle åka på en rejäl smäll om Socialdemokraterna fick bestämma.

4. Varför säger Socialdemokraterna nej till vissa jobb?
De så kallade rut-jobben har blivit betydligt fler under senare år. Under 2012 fanns 13 059 rut-köpare i Örebro län och nästan 400 företag utförde tjänsterna. Samtidigt som Socialdemokraterna deklarerar att fler jobb är grunden till allt är det tydligt att alla jobb inte ses som fina nog. Man har raljerat över både rut- och restaurangjobb och riktar hårda slag mot dessa reformer.

5. Hur blir jobben fler om det lönar sig sämre att arbeta?
Vägen till full sysselsättning är bland annat att göra det mer lönsamt att arbeta, både genom att sänka skatten på arbete men också genom att ha trygghetssystem som främjar en återgång till arbetsmarknaden. Socialdemokraterna har inte gillat ett enda jobbskatteavdrag och vill höja taket i a-kassan, vilket i en tid av ekonomisk oro skulle leda till lägre sysselsättning. Örebro arbetarekommun har dessutom beslutat att skicka vidare en motion om införandet av medborgarlön till kongressen. Ett förslag som går ut på att ge lön utan krav på motprestation och minskar drivkrafterna till arbete.
Det är långt mellan Socialdemokraternas slagord och förslag. På punkt efter punkt vilseleder man sina väljare. Det är nu hög tid att länets socialdemokratiska kongressombud svarar på våra frågor. Varför motarbetar ni jobben i vårt län?

Elisabeth Svantesson, ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott (M)

Ola Karlsson, länsordförande och oppositionsråd i landstinget (M)

Det kan handla om att de som arbetar deltid jobbar lite mer. Eller att ungas inträde på arbetsmarknaden sker tidigare, i dag är etableringsåldern cirka 29 år medan den var 23 år för 30 år sedan. Men det är också ofrånkomligt, och jag tror det är hög tid att vi vänjer oss vid tanken, att vi i framtiden kommer att behöva jobba längre upp i åren.
Många menar att äldre riskerar att tränga undan unga på arbetsmarknaden, men det resonemanget utgår från att det bara finns ett visst antal jobb ekonomin. Så är inte fallet. Jobben blir hela tiden fler och det är politikens uppgift att underlätta för företag att verka och växa i Sverige. Vi har en fortsatt stor utmaning med ungdomsarbetslöshet men den löser vi inte genom att äldre går i pension tidigare. För att klara våra välfärdsambitioner på sikt måste vi både underlätta för äldre att jobba några år till och för unga att komma in på arbetsmarknaden tidigare.
En moderat arbetsgrupp som jag suttit med i har presenterat ett antal förslag för att underlätta ett längre arbetsliv och karriärbyten. Det handlar dels om att ta vara på den kompetens våra äldre har efter ett långt yrkesliv.
Därför föreslår vi en sänkt åldersgräns för det förstärkta jobbskatteavdraget, som fått fler att stanna kvar längre i arbetslivet, från 65 till 64 år. Det ger den som vill och har möjlighet att jobba några år till en morot att jobba några extra år. Många tvingas i dag sluta i förtid på grund av ohälsa. Främst gäller det kvinnor där så många som 40 procent tvingas till sjukersättning före 65 års ålder. Detta är ohållbart och drabbar främst den enskilde men också samhället i stort. Parallellt med att ständigt förbättra arbetsplatsmiljöer är ett viktigt steg därför att underlätta för karriärbyte – arbetsplatsbyte har nämligen visat sig ha positiv efekt för dem som kommer tillbaka till arbetsmarknaden från exempelvis sjukskrivning. Vi föreslår förbättrade möjligheter till tjänstledighet för att prova på nytt jobb samt underlättande av karriärbyte genom en höjd övre åldersgräns för studiestöd från CSN.
Med den goda utveckling vi har i Sverige – med bättre hälsa och längre liv – är det självklart att vi måste bli bättre på att ta till vara kompetensen hos de äldre på arbetsmarknaden. Och ska vi klara framtidens välfärd och pensioner måste vi våga diskutera hur vi kan förlänga vårt arbetsliv.

Elisabeth Svantesson (M)

http://www.moderat.se/nyhetsartikel/langre-arbetsliv-med-fler-karriarer

Även om det verkar gå åt rätt håll så är det pinsamt att fördelningen inte har förbättrats mer. Det innebär att svenska börsbolag inte tar till vara på den kompetens som finns utan låter kön gå före kompetens. Man måste jobba mer aktivt för att bredda rekryteringen – det kräver ett målmedvetet arbete. Det är inte en omöjlig uppgift. De privata företagen kan se och lära av de statliga bolagen där fördelningen är betydligt mer jämn.

Fortfarande svarar inte Socialdemokraterna på hur jobben ska bli fler. Deras politik innebär 30 miljarder i höjda skatter på jobb och företagande och är ett hot mot den växande sysselsättning som vi sett i Sverige trots en långvarig lågkonjunktur.

I Sverige sänker vi inte löner – vi höjer dem. Moderaterna för en politik för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Därför har årets budgetproposition en tydlig inriktning mot framtidsinvesteringar med långsiktiga reformer för varaktigt högre tillväxt och sysselsättning. Vi gör omfattande satsningar på infrastruktur, forskning och innovation. Vi sänker bolagsskatten och inför ett investeringsavdrag för fler jobbskapande investeringar. Men vi fortsätter också att satsa stort på utbildning.

Samtidigt går det inte att blunda för att alla varken vill eller kan skaffa sig en akademisk examen. Det måste finnas större möjligheter även för dem. Det handlar om jobb där andra kompetenser än en lång utbildning är viktiga. Här ser vi möjligheter till exempel inom servicesektorn och det är därför vi infört rutavdraget och sänkt restaurangmomsen, reformer som visat sig vara lyckosamma. Dessa branscher vill Socialdemokraterna dra undan benen för genom kraftiga skatteökningar – man talar föraktfullt om fel jobb i stället för fler jobb, det har inte Sverige råd med.

Andersson skriver att regeringens politik bara skapar ”jobb i teorin”. Men trots krisen är 240 000 fler sysselsatta i dag jämfört med 2006 då vi befann oss i högkonjunktur – det är i allra högsta grad på riktigt. Det har vi uppnått genom en jobbpolitik där alla jobb räknas.

Elisabeth Svantesson (M)

ordförande riksdagens arbetsmarknadsutskott

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1290104-i-var-politik-raknas-alla-jobb