Det är få politiska frågor som väcker så många starka känslor som hur föräldraförsäkringen ska se ut. Jag gav mig in i debatten – via TV4 – häromdagen för att berätta om det förslag som jag driver i den moderata utvecklingsgrupp jag ingår i. Reaktionerna kom direkt. Samtidigt som jag fått många hejarop från partikamrater har också vissa upprörts över mina förslag. Sverige har en fantastisk och generös föräldraförsäkring. Grundregeln är att varje förälder har 240 dagar var att använda för att tillbringa tid med sina små barn . Men det är också möjligt att överlåta alla dagar – förutom 60 dagar – till den andre föräldern. Det är detta som brukar kallas ”pappamånader” eftersom det oftast är pappan som överlåter flest dagar till mamman och sedan bara har 60 dagar att använda tillsammans med sitt barn.
Varför vill jag se en ökad individualisering av föräldraförsäkringen? Försäkringen är finansierad av våra gemensamma resurser och då är det viktigt att noggrant överväga hur den ska se ut och vilka konsekvenser olika alternativ ger. Så gör vi med alla skatter, avgifter och andra försäkringar (som exempelvis a-kassan). Men på något sätt har dagens utseende av föräldraförsäkringen blivit så helig att den inte får ifrågasättas. Inom alla andra områden diskuterar vi incitament och hur vi kan påverka beteende med ett politiskt beslut (ex som med a-kassan) men när det gäller föräldraförsäkringen så försvinner alla sådana argument. Jag menar att när staten transfererar och omfördelar skattemedel så måste vi fundera på hur dessa ska styras och jag tycker jag att det i grunden ska ske på lika villkor mellan könen. Ur arbetsmarknadssynpunkt så missgynnas kvinnor av hur dagens system används. Men ur barnsynpunkt så missgynnas både männen och barnen av att pappor i så liten utsträckning är hemma under barnens första tre år. Var femte treåring har inte haft en enda föräldradag men sin pappa! Det är naturligtvis upp till varje pappa och mamma att vara hemma hur lite eller mycket man vill men för den som vill ta del av skattemedel – föräldraförsäkringen – så är det rimligt att vi fördelar den mer jämlikt mellan båda föräldrarna (detta gäller naturligtvis också när föräldrarna har samma kön).
Dagens system cementerar normer och påverkar kvinnors möjlighet till löneutveckling och karriärsval. Det är ett känt faktum att många arbetsgivare tvekar på att anställa unga kvinnor eller tvekar på att ge dem chefsbefattningar eftersom de vet att sannolikheten är stor att hon får barn och är hemma under lång tid. Om normen skulle flyttas (som den nu är på väg att skifta) till att pappor tar ut en större del av ledigheten så grundar sig chefens beslut på andra alternativ. Med en mer individualiserad föräldraförsäkring skulle jämställdheten på arbetsmarknaden öka. Och barnen skulle få tillgång till båda sina föräldrar i större utsträckning. Jag tycker att vi åtminstone ska överväga att ytterligare 30 dagar ska individualiseras. För mig är inte detta vänsterpolitk (som en del vill göra gällande). För mig är det ett vettigt och sunt sätt att göra en fantastisk, flexibel och generös försäkring ännu bättre.
