Det är alltid ett misslyckade när unga människor fastnar i ett långvarigt utanförskap. Ingen ska behöva börja sitt vuxna liv i passivitet eller med en känsla av hopplöshet utan framtidstro. När jag nu tillträder som ordförande i arbetsmarkandsutskottet är unga en viktig grupp att lyfta högt på dagordningen. Det allra viktigaste att ta fasta på är att unga inte får klumpas samman som en homogen grupp eftersom de – precis som vuxna – är människor med olika viljor, erfarenheter, och behov. Det är min utgångspunkt i det kommande politiska utvecklingsarbetet.
För en övervägande majoritet av unga kommer det att gå väldigt bra, de har utbildning och goda förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Efter avslutade studier börjar många en period av jobbsökande innan de får sitt första arbete. Denna period är dock ofta kort, i genomsnitt går det faktiskt snabbare för unga att få ett arbete än för äldre. Däremot finns det grupper som har det svårare och riskerar att fastna i arbetslöshet. Därför behövs det en rad olika insatser för att öka ungas möjlighet till jobb och det behövs extra insatser för grupper som har det svårare.
I det politiska utvecklingsarbetet ska vi finna goda exempel från verksamheter och företag runt om i Sverige men vi ska också våga lyfta blicken och se till andra länder som har lyckats bättre. Jag bad Riksdagens utredningstjänst, RUT, besvara några frågor utifrån det faktum att länder som Tyskland, Nederländerna och Österrike har en relativt sett låg ungdomsarbetslöshet. En av de viktigaste förklaringarna till detta är att det är länder som har satsat hårt på att få lärlingsutbildningar att fungera. Alliansregeringen har tagit viktiga steg i samma riktning och infört en lärlingsutbildning som delvis fungerar väl men behöver förstärkas för att fungera optimalt. Här har utbildningssystemet och branscherna en viktig uppgift men det kan också behövas politiska justeringar i lärlingssystemet.
Men en annan viktig slutsats att dra ur rapporten (som också går att läsa om i DN idag) från RUT är att även om Eurostats redovisning visar att ungdomsarbetslöshetsgraden i Sverige är närapå tre gånger högre än i dessa tre länder så finns det statistiska aspekter som påverkar Sveriges ställning i internationella jämförelser. RUT påvisar att i några länder, t.ex. Nederländerna, inkluderas inte heltidsstuderande som söker arbete i arbetslöshetstalet. I Sverige utgjorde dessa ca 44 procent av alla arbetslösa personer i åldrarna 15-24 år fjärde kvartalet 2011. En överväldigande majoritet av dessa ser sig inte som arbetslösa.
Om Sverige på motsvarande sätt som Nederländerna inrapporterade uppgifter för ungdomsarbetslösheten exklusive heltidsstuderande till Eurostat, menar RUT att det är troligt att Sverige i den senaste kvartalsstatistiken skulle uppvisa den sjätte lägsta ungdomsarbetslösheten i EES-området och den fjärde lägsta i EU 27. Med andra ord finns det indikationer på att nivåerna i den svenska arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten blir missvisande när dessa mått relateras till situationen i vår omedelbara omvärld.
Men oavsett hur vi mäter är arbetslöshet en fråga som vi alltid ska ta på stort allvar. Att våga se och tala om samhällsproblem är avgörande för att rätt åtgärder ska komma på plats. Det är först när vi identifierar specifika problem som vi kan leverera specifika lösningar. Nya Moderaterna ska fortsätta att utveckla och driva en inkluderande arbetsmarknadspolitik, för jobben och för Sveriges unga.
