Det är ovanligt att kalla in finansutskottet när riksdagen inte är öppnad men idag skedde detta eftersom vi i riksdagen bör vara informerade om hur Konjunkturinstitutet (KI), riksbanken och regeringen ser på det aktuella ekonomiska läget. 

Vi ser just nu mycket oro i vår omvärld kopplad till länders ekonomier.  KI skriver ner tillväxtprognoserna och det får vi anta att regeringen gör när de presenterar sina siffror om några veckor. Även arbetslösheten förväntas plana ut. 

Det vi ser nu skulle man kunna kalla finanskrisens andra halvlek. Många länder var redan innan krisen dåligt rustade med en för stor kostym. Dessa utgifter och andra efterfrågestimulerande åtgärder fick då finansieras med lån. Nu har lånen vuxit till stora skuldberg och eftersom länders ekonomier är tätt sammanflätade får detta stora konsekvenser.

 Jag är orolig över det faktum att vi har så många överintecknade länder. I Asien ser vi delvis motsatsen.  Obalansen i världsekonomin har aldrig varit större. Förenklat och kortfattat kan man säga att Kina producerar och lånar ut medan USA konsumerar och lånar. 

I Sverige står vi starkt rustade men det är viktigt att ha goda marginaler. Detta eftersom Sverige, som är så extremt beroende av andra länders efterfrågan och ekonomi, måste kunna parera en nedgång av konjunkturen. Eftersom överskottet nu förväntas minska är det klokt att avvakta med ett femte jobbskatteavdrag eller med ytterligare skattesänkningar för andra grupper. Precis som vi måste avvakta andra inkomstsänkningar eller utgiftsökningar.

 Jobbskatteavdraget är det verktyg som har bäst effekt för att påverka arbetsutbudet. Detta står fast även i kristider. Men det kostar och därför vore det okokt att nu – när vi ett kraftigt minskat överskott –sänka skatten ytterligare. Jag hoppas dock att det blir möjligt att införa ytterligare jobbskatteavdrag senare i mandatperioden.