Ibland glömmer vi bort hur bra det går för svensk ekonomi och vilken fantastisk sysselsättningsutveckling vi har. I finansutskott och EU-nämnd konfronteras jag hela tiden med uppgifter om den ekonomiska utvecklingen i övriga Europa och kan jämföra olika länders ekonomiska läge. 

De allra flesta länder i Europa kämpar med stora budgetunderskott och enorma statsskulder. Här hemma når vi överskott redan i år och vår statsskuld har inte varit så låg som nu på många år. Detta ger oss förutsättningar som andra länder bara kan drömma om. Vi pratar om vad vi ska göra med reformutrymmet samtidigt som andra länder får göra stora nedskärningar i den offentliga sektorn. 

Några länder i Europa har det extra problematiskt just nu. Grekland och Portugal är tyvärr de värsta exemplen på hur illa det kan gå om man inte har ordning i de offentliga finanserna. Dessa länder har tvingats söka stöd från IMF och EU men trots detta så har räntorna på statsobligationer utgivna av Grekland och Portugal fortsatt att stiga. Det beror helt enkelt på att marknaden inte har förtroende för länderna ska kunna hantera sin situation. Ländernas vanskötta ekonomier påverkar oss på många sätt och det skapar osäkerhet i hela Europa. Dessutom bromsas utvecklingen i EU när det handlar om att stärka vår gemensamma konkurrenskraft för att möta konkurrensen från Kina, Indien och andra länder. Det tror jag kan få stora effekter framöver.

I veckan presenterade Rädda Barnen sin årsrapoprt om barnfattigdomen där man varnar för en utbredd barnfattigdom i Sverige. För mig är det självklart att alla barn i vårt land ska ha och känna trygghet – både i sina relationer och ekonomiskt. Det är oerhört viktigt att vi förbättrar situationen för dessa barn och att vi ser till att alla barn har de förutsättningar som behövs för att ha det så bra som möjligt och att de kan utvecklas. 

Men det är viktigt att läsa statistik på rätt sätt. Som Rädda Barnen själva poängterar så har den fattigaste femtedelen av barnhushållen ökat sina faktiska inkomster med 22 procent mellan år 1998 och år 2008. Människor har med andra ord inte fått det sämre, utan snarare har alla fått det bättre, men vissa har fått det ännu bättre. Rädda Barnen menar att de fattigaste barnhushållens ställning har försämrats och pekar alltså på den relativa fattigdomen. Deras förslag som åtgärder mot detta är höjda bidrag. 

För mig är grunden för att lyfta barn ur fattigdom ett arbete och en lön att leva på – inte bidrag. Att vi fortsätter att arbeta för en politik för fler i arbete är centralt. Genom sänkt skatt på vanliga inkomster förbättrar vi många barnfamiljers marginaler. En ensamstående förälder, exempelvis en metallarbetare, till två barn får nu 1 600 kronor mer i plånboken varje månad. Därutöver har regeringen också höjt flerbarnstillägget i barnbidraget och bostadsbidraget för barnfamiljer. 

Något annat som kan vara av vikt när man diskuterar barnfattigdom, är att Sverige har den näst lägsta inkomstspridningen av samtliga OECD-länder och att andelen absolut fattiga sjunkit från att år1999 halegat på en nivå runt 13 % till att år 2008 ligga på cirka 5 %. Denna trend är även tydlig beträffande barnfattigdom där antalet barn i hushåll med försörjningsstöd kraftigt minskat sedan mitten av 1990-talet.

Idag blev det klart att den svenska insatsen i Libyen förlängs, detta genom en viktig uppgörelse mellan regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det är ett glädjande besked, i synnerhet efter Socialdemokraternas mycket stora ambivalens i frågan. Ett militärt tryck i Libyen är viktigt eftersom det kommer att påskynda den demokratiska och politiska processen i landet. Uppgörelsen med de andra partierna innebär en intensifierad och bredare spaningskapacitet utfört av fem stycken JAS 39 Gripen och tillhörande stödresurser, bland annat flygtankning. Dessutom kommer en bordningsstyrka att finnas på plats för att upprätthålla vapenembargot. Det kommande militära bidraget innebär ett bredare svenskt engagemang och ökat humanitärt bistånd.

Jag tror att det är mycket bra att vi nu har en överenskommelse som är stark och bred och som visar att Sverige ett internationellt ansvar. Beslut kommer att tas i riksdagen nästa vecka, vilket leder till en smidig övergång eftersom det första beslutet som togs tidigare i våras upphör den 22 juni i år.