Politiker ska inte granska sig själva

Krönika i Nerikes Allehanda fredagen den 27 maj

 Varje medborgare har rätt att kräva att inbetalade skattepengar används effektivt och att det kommer rätt verksamheter till del. Vi vill exempelvis att våra barn ska ha en god skolgång, att äldreomsorgen ska fungera och att samhället utvecklas på bästa sätt. Som politiker vill vi gärna blicka framåt, förändra och utveckla olika områden efter vår politiska övertygelse. Men för att kunna göra det behövs en titt i backspegeln och att vi orkar lära av historien. Vår uppgift är att följa upp tidigare fattade beslut och att dessa fått de effekter som avsetts. Ett sätt att kontrollera måluppfyllelse och ändamålsenlighet är genom en revision, vars uppdrag är att just granska effektivitet och regelefterlevnad. På statlig nivå finns Riksrevisionen, en oberoende myndighet under riksdagen som har ett starkt mandat att granska regeringen, dess statliga myndigheter och verksamheter. För oss i riksdagen är det centralt att behandla deras granskningar i utskotten. Men en mycket stor del av våra offentliga tjänster finns på kommunal nivå och finansieras via kommunalskatten. Här har Riksrevisionen inget mandat att granska, istället ska den kommunala revisionen fungera som ett kontrollorgan och se till att skattepengarna används effektivt.

Problemet är dock att den del av revisionen som ska granska verksamheterna allt som oftast är starkt kopplad till de politiska partierna och de folkvalda. I vårt län är det dessutom så illa att de socialdemokratiskt styrda kommunerna Hallsberg, Karlskoga och Kumla har valt att låta partikamrater inneha ordförandeposterna i revisionen. Detta är anmärkningsvärt och tyder på maktfullkomlighet. Att partierna på det sättet granskar sig själva är vare sig önskvärt eller demokratiskt och tenderar till att bli en form av nepotism. Läs mer

Det finns inga quick fix

En av våra största utmaningar är att ge möjlighet för alla som har arbetsförmåga att vara delaktig på arbetsmarknaden. Det finns dock inga ”quick fix” för att alla de som varit arbetslösa under många år ska komma i arbete och bli anställda av en arbetsgivare. Däremot kan politiken ge verktyg och stöd till personer som underlättar inträdet på arbetsmarknaden.

I torsdags kväll deltog  jag i Svt:s Debatt och ämnet var Fas3. Det är ett  programformat som är svårt att komma till tals i eftersom väldigt många deltar i debatten och det finns ingen tid för problematiserande. Den senaste tidens bild av Fas3 har varit enormt ensidig och alla de som fått stöd och hjälp och som gått vidare till anställning har inte kommit till tals alls. Det är synd men jag förstår att man inte vill träda fram offentligt  och delta i ett så uppskruvat tonläge som de faktiskt blivit.

För den som vill se programmet finns länken här. Diskussionen börjar drygt 15 minuter in i programmet.

Om nya helgdagar är svaret – vad är då frågan?

Socialdemokraternas nya partisekreterare, Carin Jämtin, första-maj-talade i Örebro igår. Då tog hon tillfället i akt att lansera en idé om en muslimsk helgdag i Sverige. Hon hamnar ofta fel – och igår gjorde hon det igen. I valrörelsen handlade förslagen om en butler i tunnelbanan och nu, i omvalrörelsen, förslag om en ny helgdag.

För mig är det viktigt att visa alla människor – med olika sedvänjor och trosinriktning – repsekt.  Men jag har också respekt för vår svenska historia precis om många av mina utländska vänner har. De flesta som migrerar hit gör det inte för att de tycker att vår historia och våra traditioner ska anpassas och förändras.  Tvärtom finns det ett kitt som håller ett samhälle samman, som också förenar oss till viss del. Det kittet består av värderingar men också av historia och kultur.

Jag är väl medveten om att ett samhälle ständigt förändras och vi alla som bor i Sverige är en del av detta. Men att ändra våra traditionella helgdagar bara för att vi tror att det finns en grupp som föräväntar sig detta bygger inte Sverige starkare – tvärtom. Det urhoklar den gemensamma grunden som vi alla ska bygga på.