Krönika i fredagens Nerikes Allehanda

I Sverige har vi en lång tradition av minoritetsregeringar. Under förra mandatperioden, som var min första i riksdagen, var dock läget annorlunda. Då styrdes Sverige av en majoritetsregering och därmed hade Alliansen röstövervikt i riksdagen. Det gjorde det naturligtvis lättare att kunna förverkliga den politik som vi då gick till val på.

För bara ett par veckor sedan, när en samlad opposition röstade mot den planerade försäljningen av statliga bolag rapporterade många mediakanaler om vilket tungt bakslag detta var för regeringen. Också vid ett par andra tillfällen har det framställts som ytterst dramatiskt när oppositionen fällt ett regeringsförslag. För den som inte följer politiken på nära håll kanske detta kan uppfattas som att vi är på gränsen till en stor politisk kris och att vi i Alliansen inte kan få igenom mycket av vår politik i riksdagen. Läs mer

Säkerhet viktigt i kärnkraftsfrågan

Igår deltog jag i Rakt på Sak, tillsammans med Jonas Eriksson från Miljöpartiet, och diskuterade kärnkraft. Med anledning av den stora kris som nu råder i Japan kändes det inte så bra att diskutera detta men samtidigt förstår jag – och delar – den oro som människor känner och valde därför att vara med.

Det är oerhört viktigt att vi följer utvecklingen som sker och då det finns risker med kärnkraft jobbar vi mycket och intensivt med säkerhetsfrågor i Sverige. Idag har vi inte tillräckligt med förnybar energi för att kunna elförsörja landets befolkning, så för att få en optimal och så ren energi som möjligt behöver vi ersätta de gamla reaktorerna med nya och säkra kärnkraftsverk samt fortsätta att satsa på förnybar energi och forskningen kring detta.

Företagsbesök i Örebro och Kumla

            

 

I måndags besökte jag två riktigt intressanta företag. Dagen inleddes med ett besök på Stoneridge Electronics AB, som tillverkar bland annat instrumentpaneler till lastbilstillverkare såsom Scania och Volvo. Den energi och den samarbetsvilja som rådde inom företaget var fantastisk.

Eftermiddagen spenderades i Kumla där jag tillsammans med oppositionsrådet Mats Hellgren, besökte företaget Millcon AB, som är verksam som kontraktskonverterare åt pappersindustrin i Skandinavien. Det är spännande med ett företag som nischat in sig inom ett specifikt område och som är duktiga på vad de gör. Mest imponerad och glad blev jag när jag fick veta att Millcon har ett bra samarbete med Samhall, då det verkligen är en fråga jag bryr mig om.

Dagen avslutades med kretsårsmöte där vi lyssnade på biträdande partisekreterare Gunilla Sjöberg. En lång men mycket intressant och stimulerande dag!

Bra med nystartszoner

 

Jag är väldigt glad över att regeringen idag, i SvD, föreslår skattelättnader för företag som etablerar sig i utsatta områden. När jag var ordförande i Moderaternas integrationsgrupp presenterade vi just detta (november 2008) och jag är övertygad om att det kommer att resultera i fler jobb i flera av de områden som har ett stort utanförskap.

Nä vi arbetade i den moderata integrationsgruppen föreslog vi bland annat skattelättnader för företagare som vill etablera sig i områden med hög arbetslöshet. Den skulle gälla under förutsättning att en viss andel av de som anställs bor i området. Bestämmelserna skulle avgränsas i både tid och omfattning och även gälla nyanställningar i redan befintliga företag. Motsvarande försök i andra länder har visat bra resultat.

Att människor i arbetsför ålder lever utan egen försörjning och makt över sin vardag är en av vår tids största politiska utmaningar. Människor växer bäst när de själv har makt att förändra sin situation men när verktygen inte finns där så krävs en riktad och avgränsad satsning. Jag tror att skattelättnader för företag är en bit på vägen.

Sverige har låg inkomstspridning

Igår var en intensiv dag som inleddes med finansutskottets utfrågning om penningpolitiken med riksbankschef Stefan Ingves. Riksbankschefen presenterade den senaste penningpolitiska rapporten och vilka överväganden som direktion gjort. Han är en stor pedagog och har en förmåga att svara på alla våra frågor.

Efter utfrågningen presenterade Anders Borg de senaste siffrorna inom svensk ekonom inför finansutskottet. Där konstaterades att den svenska ekonomin har återhämtat sig mycket starkt efter finanskrisen. Under 2010 uppgick BNP-tillväxten till 5,5 procent, vilket är den högsta tillväxten sedan 1970, och har nu återgått till den nivå som rådde innan finanskrisen bröt ut. 

På eftermiddagen deltg jag  i Studio 1 och debatterade mot Ulla Andersson (V) om inkomstskillnader. Faktum är dock att Sverige, tillsammans med de andra nordiska länderna, har de mest sammanpressade inkomsterna inom OECD-området. Samtidigt är det viktigt att vi har en viss inkomstspridning eftersom utbildning faktiskt måste löna sig. Det stora bekymret är snarare att människor står utanför arbetsmarknaden. Det är här vi måste fortsätta att arbeta politiskt eftersom arbete är den bästa fördelningspolitik man kan ägna sig åt. Å just med tanke på detta så är  det glädjande att Sverige har en stark tillväxt och att sysselsättningen ökat med 160 000 personer mot år 2006,  trots att vi haft en av de största finanskriserna.

Ökad kapitaltäckning för bankerna

Vi i finansutskottet höll idag en öppen utfrågning om den svenska kreditutvecklingen och ansvariga myndigheters åtgärder. Deltog gjorde finansminister Anders Borg, finansmarknadsminister Peter Norman, riksbankschefen Stefan Ingves och Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson.

Under utfrågningen passade jag på att ställa en fråga till finansmarknadsminister Peter Norman om hushållens höga belåningsgrad och SBAB:s bidragande faktor, genom deras slopande av topplån under dåvarande näringsminister Thomas Östros ledning.  Finansmarknadsministern delade min oro och poängterade att finansiella tillgångar är riskabla för staten, och därmed för skattebetalarna, och att det därför vore bäst att sälja SBAB. Detta är dock inte möjligt eftersom oppositionen, via en gemensam motion, har satt stopp för försäljning av statliga bolag.

Den viktigaste frågan och som majoriteten är samspelta kring är att det krävs en ökad kapitaltäckning för bankerna. Tillsammans med Schweiz ligger Sverige i framkant i jämförelse med övriga Europa och de svenska bankerna har idag en kapitaltäckning över minimikraven. Men bankerna har fortfarande för lite kapital och är alltför utlandsberoende, då de svenska storbankernas marknadsfinansiering har ökat via svenska moder- och dotterbolag, vilket kan leda till mindre stabilitet i den svenska ekonomin.

Med högre kapitalbuffertar kan vi  förhindra framväxten av obalanser i vårt finansiella system och därmed  i svensk ekonomi.