Varför ska kvinnan behöva fly?

Idag skriver jag följande  krönika i Nerikes Allehanda

Vi politiker har en förkärlek för nollvisioner. Särskilt inom områden där vi känner att det finns en möjlighet att förändra dyster statistik. Att införa en nollvision mot dödsolyckor i trafiken är typexempel på en vision som vi känner att vi kan närma oss genom en mängd åtgärder, som mitträcken och skärpta böter för fortkörning.  Men på andra områden, där vi alla tycker att det är svårare att hantera problematiken, lyser nollvisionerna med sin frånvaro. Att självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna för personer mellan 15 och 44 år och har vi svårare att hantera. En fråga som också är svår, men som vi under senare år kommit att diskutera och uppmärksamma mer och mer, är det kvinnovåld som förekommer i samhället.

Mäns våld mot kvinnor utövas fysiskt, psykiskt, sexuellt eller genom hot. Våld mot kvinnor är ett stort och komplext samhällsproblem. Tusentals kvinnor misshandlas i sitt hem av en närstående man, vecka ut och vecka in. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, anmäls endast mellan 20-25 procent av våldet mot kvinnor i nära relationer till polisen. Det betyder att mörkertalet är stor. Såväl svensk som utländsk forskning visar att hälften av de kvinnor som utsatts för våld från en närstående man kommer att fortsätta utsättas vid upprepade tillfällen. För några av dessa kvinnor leder det brutala våldet till deras död. 

I veckan besökte jag Kvinnohuset i Örebro. Hit kommer kvinnor och barn som inte längre är säkra i sitt eget hem. Många har utsatts för våld under lång tid men nu kunnat, eller tvingats, att ta steget och flytta från sitt eget hem. Frågan som klingade i mitt huvud när jag lämnade Kvinnohuset var; vad är anledningen till att den våldsamme mannen får bo kvar i hemmet medan offren, kvinnan och eventuella barn, får fly hals över huvud. Det är en ytterligare förlängning av det övergrepp som man redan har utsatts för. Läs mer

Östros medansvarig till bolånekarusellen

 

Idag har vi i Finansutskottet haft en offentlig utfrågning angående utvecklingen på kredit- och bostadsmarknaden.  Flera tidningar, exemeplvis DI, DN och SvD har redan rapporterat från utfrågningen. Samstämmigheten från de inbjudna gästerna var relativt stor; de ser ingen bubbla men menar att det finns oroande tecken på en allt för hög kredittillväxt hos hushållen. Jag vill gärna tilägga att det kan vara bra att ha i åtanke att en bubbla ser ingen förrän den har spruckit – det är oerhört svårt att förutse en prisbubbla.

Hursomhelst. Under dagens utfrågning lyftes en rad verktyg fram som man kan använda för att dämpa den starka upplåningen. Ett är det bolånekrav som Finansinspektionen ställt på bankerna. Det innebär att man inte kan belåna mer än 75 % av värdet på den köpta fastigheten.

Detta applåderas nu av de flesta, inkl mig, men vissa verkar ha glömt vad som hände 2005. I april det året valde den statliga banken SBAB att slopa topplånen, vilket innebar att man kunde låna upp till 95 procent av bostadspriset till samma ränta som för ett bottenlån hos SBAB. Näringsminister, och därmed ägaransvarig för SBAB, under denna tid var Thomas Östros (S) och han hejade ivrigt på utvecklingen.

Anledningen till denna prispress var en oro för en framtida försäljning av SBAB. Östros ansåg att det, vid en försäljning, skulle bli en av de större bankerna som köpte upp SBAB och därmed skulle hushållen få högre bokostnader. Vid denna tidpunkt uttryckte dock Östros ingen oro för bostadsbubbla då han i en intervju valde att förskjuta ansvaret på Riksbanken.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att Thomas Östros valde ett kortsiktigt perspektiv av ideologiska skäl istället för se den långsiktiga faran av att ge SBAB möjlighet att bevilja lån upp till hela 95 procent. Vi har sett en kraftig uppgång i krediterna under 2000-talet, och det var därför vi höll dagens utfrågning,  och nu har Finansinspektionen infört ett bolånekrav vilket var fullständigt nödvändigt.

 Thomas Östros vill nu framstå som ansvarstagande vad gäller utvecklingen på kreditmarknaden. Det är bra att Östros ser allvaret i frågan men jag tycker att Östros bör påminnas om att det är han själv som bär en del av ansvaret för ökad upplåning.

En annorlunda partiledardebatt

Idag hölls årets första partiledardebatt i riksdagen. Den präglades i mångt och mycket av att det var Mona Sahlins sista debatt och så även Maria Wetterstrands. Statsministern höll som vanligt ett bra anförande, med fokus på att vi vill fortsätta att utveckla jobblinjen och fortsätta ta ansvar för ekonomin. Men han lyfte sig också över partipolitiska skiljelinjer då han på ett mycket sympatiskt sätt tackade Mona Sahlin för hennes år i politiken.

 Efter honom följde en rad tacktal till den avgående partiordföranden och det blev under denna stund oerhört tydligt att Maria Wetterstrand och Mona Sahlin knutit en nära relation under den tid de två partierna samarbetat. Lika tydligt blev det att Ohly inte kommit dem två lika nära – tvärtom. Jag tyckte att man särskilt kunde känna kylan mellan Wetterstrand och Ohly när Ohly skulle försöka tacka Maria för hennes tid.

I Mona Sahlins tal ägnades ett stort utrymme åt att hon uppmanade till att vi alla måste söka bryta upp blockpolitiken. Hon manade till breda uppgörelser och gav oss i alliansen en känga för att vi har, enligt henne, cementerat blockpolitiken efter valet. Inget kunde vara mer fel. Efter valet har vi i fråga efter fråga sökt samarbeta med olika partier i olika frågor för att vinna majoritet i viktiga omröstningar. Och i de riktigt stora frågorna, som vår närvaro i Afghanistan, har detta även skett på partiledarnivå. Det är, och kommer att vara, fullständigt nödvändigt även framöver att fortsätta på den vägen och så till vida har Sahlin rätt.

Det ljusnar – även på arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden ljusnar nu snabbt. Idag presenterade Arbetsförmedlingen siffror där det visar sig att under december anmäldes rekordmånga lediga jobb till landets arbetsförmedlingar – 46 033.  Så hög har inte en decembersiffra varit på flera decennier. Självklart är det så att när en konjunktur faller så snabbt, som den gjorde i finanskrisens spår,  kan det vända snabbt upp igen men att siffrorna skulle vara så bra som de är just nu var det nog knappast någon som vågats att hoppas på.

Att arbetsmarkanden ljusnar gynnar också landets pensionärer. Idag svarade jag på en insändare i Nerikes Allehanda där en man tidigare konstaterat att pensionerna blir lägre och att man borde byta regering. Jag möter många äldre som tror att vi politiker fattar beslut om nivåer på pensionerna. Svaret på insändaren kan du läsa här:

Stig Lövborg skriver den 11/1 att pensionerna ska sänkas igen. Man kan lätt tro att pensionernas utveckling bestäms av politiska beslut men så är inte fallet. Inkomstpensionernas utveckling är kopplad till den ekonomiska utvecklingen. Det är därför pensionerna hade en relativ god utveckling strax innan krisen, för att därefter försämras.

Det svenska pensionssystemet, som Socialdemokraterna och Allianspartierna kom överens om i mitten av 90-talet, är ett fristående system som har en automatisk balansering (broms) så att det inte kan betala ut mer än vad som är långsiktigt hållbart. Bromsen förhindrar att ett skuldberg efterlämnas till pensionärernas barn och barnbarn. Läs mer

Nytt år – nya lagar

God fortsättning!!!

Vid årsskiftet trädde en hel del nya lagar i kraft. Det kan vara bra att ha koll på några av dem. Exempelvis måste tågbolagen, och de som ansvarar för järnvägsnätet, numera betala straffavgift om de orsakar förseningar. Därutöver har de som studerar i ett annat EU-land från och med i år rätt till svensk sjukvård och tandvård.

Ytterligare några förändringar är att filmcensuren för vuxna äntligen avskaffats och att valdagen är flyttad till andra söndagen i september. Dessutom är det nu möjligt att ersätta gamla kärnkraftsreaktorer. Den här vintern har elpriserna återigen skjutit i höjden och en av anledningarna till detta är att kärnkraftreaktorerna inte har fungerat som de ska. När nu möjligheten finns att byta ut de äldre reaktorerna hoppas jag att det finns företag vill satsa på detta.

En annan förändring som inträffade den 1 januari är att det nu inte längre krävs att restauranger ska servera varm mat för att servera öl och vin. Kraven sänks och det räcker att maten är tillredd på något sätt. Detta är en förändring som jag tror uppskattas av många och det är en av konsekvenserna av den nya alkohollagen som trädde i årsskiftet.

Knappast kaos i direktionen

Idag rapporterar Svenska Dagbladet att det är kaos i riksbanksdirektionen eftersom det numera inte bara finns två utan tre fraktioner när det gäller hur framtida räntebana bör utvecklas. Jag tror att direktionens  möten kan gå relativt hett till men att kalla det för kaos när direktionsledamöterna har olika åsikter är att överdriva. De är ju sex stycken av den anledningen att de ska bidra med olika persektiv och synsätt. Och i en tid som denna, när prognosmakeri och modellering efter en finanskris prövas hårt, skulle det vara mer bekymmersamt om ledamöterna i direktionen tyckte precis samma sak.