Idag skriver jag följande  krönika i Nerikes Allehanda

Vi politiker har en förkärlek för nollvisioner. Särskilt inom områden där vi känner att det finns en möjlighet att förändra dyster statistik. Att införa en nollvision mot dödsolyckor i trafiken är typexempel på en vision som vi känner att vi kan närma oss genom en mängd åtgärder, som mitträcken och skärpta böter för fortkörning.  Men på andra områden, där vi alla tycker att det är svårare att hantera problematiken, lyser nollvisionerna med sin frånvaro. Att självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna för personer mellan 15 och 44 år och har vi svårare att hantera. En fråga som också är svår, men som vi under senare år kommit att diskutera och uppmärksamma mer och mer, är det kvinnovåld som förekommer i samhället.

Mäns våld mot kvinnor utövas fysiskt, psykiskt, sexuellt eller genom hot. Våld mot kvinnor är ett stort och komplext samhällsproblem. Tusentals kvinnor misshandlas i sitt hem av en närstående man, vecka ut och vecka in. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, anmäls endast mellan 20-25 procent av våldet mot kvinnor i nära relationer till polisen. Det betyder att mörkertalet är stor. Såväl svensk som utländsk forskning visar att hälften av de kvinnor som utsatts för våld från en närstående man kommer att fortsätta utsättas vid upprepade tillfällen. För några av dessa kvinnor leder det brutala våldet till deras död. 

I veckan besökte jag Kvinnohuset i Örebro. Hit kommer kvinnor och barn som inte längre är säkra i sitt eget hem. Många har utsatts för våld under lång tid men nu kunnat, eller tvingats, att ta steget och flytta från sitt eget hem. Frågan som klingade i mitt huvud när jag lämnade Kvinnohuset var; vad är anledningen till att den våldsamme mannen får bo kvar i hemmet medan offren, kvinnan och eventuella barn, får fly hals över huvud. Det är en ytterligare förlängning av det övergrepp som man redan har utsatts för. Läs mer →

Idag hölls årets första partiledardebatt i riksdagen. Den präglades i mångt och mycket av att det var Mona Sahlins sista debatt och så även Maria Wetterstrands. Statsministern höll som vanligt ett bra anförande, med fokus på att vi vill fortsätta att utveckla jobblinjen och fortsätta ta ansvar för ekonomin. Men han lyfte sig också över partipolitiska skiljelinjer då han på ett mycket sympatiskt sätt tackade Mona Sahlin för hennes år i politiken.

 Efter honom följde en rad tacktal till den avgående partiordföranden och det blev under denna stund oerhört tydligt att Maria Wetterstrand och Mona Sahlin knutit en nära relation under den tid de två partierna samarbetat. Lika tydligt blev det att Ohly inte kommit dem två lika nära – tvärtom. Jag tyckte att man särskilt kunde känna kylan mellan Wetterstrand och Ohly när Ohly skulle försöka tacka Maria för hennes tid.

I Mona Sahlins tal ägnades ett stort utrymme åt att hon uppmanade till att vi alla måste söka bryta upp blockpolitiken. Hon manade till breda uppgörelser och gav oss i alliansen en känga för att vi har, enligt henne, cementerat blockpolitiken efter valet. Inget kunde vara mer fel. Efter valet har vi i fråga efter fråga sökt samarbeta med olika partier i olika frågor för att vinna majoritet i viktiga omröstningar. Och i de riktigt stora frågorna, som vår närvaro i Afghanistan, har detta även skett på partiledarnivå. Det är, och kommer att vara, fullständigt nödvändigt även framöver att fortsätta på den vägen och så till vida har Sahlin rätt.

God fortsättning!!!

Vid årsskiftet trädde en hel del nya lagar i kraft. Det kan vara bra att ha koll på några av dem. Exempelvis måste tågbolagen, och de som ansvarar för järnvägsnätet, numera betala straffavgift om de orsakar förseningar. Därutöver har de som studerar i ett annat EU-land från och med i år rätt till svensk sjukvård och tandvård.

Ytterligare några förändringar är att filmcensuren för vuxna äntligen avskaffats och att valdagen är flyttad till andra söndagen i september. Dessutom är det nu möjligt att ersätta gamla kärnkraftsreaktorer. Den här vintern har elpriserna återigen skjutit i höjden och en av anledningarna till detta är att kärnkraftreaktorerna inte har fungerat som de ska. När nu möjligheten finns att byta ut de äldre reaktorerna hoppas jag att det finns företag vill satsa på detta.

En annan förändring som inträffade den 1 januari är att det nu inte längre krävs att restauranger ska servera varm mat för att servera öl och vin. Kraven sänks och det räcker att maten är tillredd på något sätt. Detta är en förändring som jag tror uppskattas av många och det är en av konsekvenserna av den nya alkohollagen som trädde i årsskiftet.