Efter valet akualiseras frågan om hur valsystemet egentligen fungerar. Jag menar att det nu måste vara dags för elektronisk röstning och det är en fråga som jag vid två tillfällen har motionerat om i riksdagen tillsammans med Mats Gerdau.  Om vi hade röstat elektroniskt i det här valet  hade vi sluppit den röran som vi nu ser vad gäller röstning i riket och på flera håll i landet. Om alla röstat elektroniskt hade vi fått resultatet på en gång och valresultatet hade med stor sannolikhet varit helt korrekt.

I  min hemkommun Örebro fick exempelvis S+V först 31 mandat mot 30 mandat för den ledande koalitionen och SD 4 mandat. Efter onsdagsröstningen flyttade ett mandat över från S och V till koalitionen. Sen, efter räkning på Länsstyrelsen vändes resultatet igen.  Det är en soppa utan dess like och som det ser ut nu handlar det om en eller ett par röster som avgjort valet.

Förenklat kan man säga att det finns tre huvudinriktningar av elektronisk röstning. Antingen använder man sig av någon form av röstningsmaskin och då behövs inga valsedlar. Eller så finns valsedlarna kvar men man använder elektroniska pennor. Eller så röstar man via Internet och då behöver man inte ens gå till vallokalen.

Den första metoden har testats i flera länder och röstningen är inte svårare än att använda en bank- eller bensinautomat. Den andra metoden har också provats och innebär att vi går till våra vallokaler precis som idag men vi använder en elektronisk penna för att fylla i valsedeln. I båda fallen får man snabbt fram valresultatet och valhemligheten och säkerheten behålls. Att använda elektronisk penna har dock fördelen att valsedlarna finns kvar efter valet. Dessutom måste alla använda pennan på valsedeln för att rösten ska kunna registreras. Antingen kryssar man någon kandidat eller fyller i en särskild ruta att man inte vill personrösta. Genom att den röstberättigade måste använda pennan så ökar sannolikheten att man också markerar en kandidat och på så sätt stärks personvalsinslaget vilket vore bra för demokratin.

Den tredje metoden, internetröstning, har inte prövats än. Kanske är steget för stort och de tekniska lösningarna inte tillräckliga än. Man måste vara medveten om de risker som finns kring säkerhet och tilltro till en helt ny modell. Samtidigt måste man också konstatera att miljontals svenskar sköter sina bankärenden via Internet och att varannan svensk valde att deklarera på nätet i år, så tilltron till ny teknik är rätt stor.

Tekniken är säker och beprövad och fördelarna många. Det gör röstningsförfarandet snabbare, ökar valsäkerheten, minskar myndighetsarbetet och sparar pengar. Det finns därför starka argument för att genomföra försök med någon form av elektronisk röstning så fort det bara går. Det är minst sagt på tiden.

Vilka veckor vi har upplevt! Först ett mycket intensivt valarbete och sedan en valnatt där segerns sötma inte smakade så ljuvligt som den skulle ha gjort om vi fått egen majoritet och dessutom lyckats hålla SD utanför riksdagen.

Jag har varit i riksdagen vid ett par tillfällen efter valet. En av dagarna åkte jag hissen från en källarkulvert. Helt plötsligt dök då en hel skock journalister upp tillsammans med några SD-ledamöter och ett helt gäng SÄPO-vakter. I hissen med Jimmie Åkesson kunde jag konstatera att inget kommer att bli sig likt i riksdagen. Men jag är inte bara ledsen över att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen, det är lika sorgligt att de var och en ska behöva ha personligt skydd av SÄPO på grund av hot. Det finns ett omvänt hat mot SD:s ledamöter som är obehagligt även det. På något sätt är det omvänd rasism som jag inte kan acceptera.

Just nu pågår förhandlingar mellan alliansens partier och det är ingen lätt balansgång för statsministern att gå. Å ena sidan har vi moderater gjort ett fantastiskt val och skulle kunna göra anspråk på fler ministerposter. Å andra sidan måste de små partierna ha plattformar för att inte helt försvinna till nästa val. Ibland hör man att vi moderater äter upp våra alliansbröder. Men vi hade inte vunnit valet om vi inte lyckats med att få tiotusentals människor att byta block. Dessutom har en stor andel väljare taktikröstat på KD C för att de inte skulle trilla ur riksdagen. Och det är i hög grad moderata väljare som stött de små partierna.

I helgen har vi moderater vårt första gruppmöte. Då ska vi välja gruppordförande och på tisdag får vi veta hur regeringen kommer att se ut. För oss i Örebro län känns det fantastiskt att vi gjort ett så bra val och lyckats att ta ett tredje mandat. Detta kommer med stor sannolikhet att betyda att vi kommer att ha en minister och tre riksdagsledamöter i Stockholm under mandatperioden och det är fantastiskt.

Jag tillhör dem som är övertygad om att en reformering av sjukförsäkringen var helt nödvändig. Däremot är reformen inte perfekt och vi måste följa upp alla konsekvenser av den. Men när utfrågarna i SvT igår presenterade ett exempel för statsministern med en läkare som enligt utfrågarna fått höra av Försäkringskassan att han kunde jobba på Samhall så gick man lite över gränsen. För det första rapporterar Aftonbladet att läkaren en del av en S-kampanj vilket SvT borde ha kollat.

Men kanske än viktigare så är det inte Försäkringskassans uppgift att tala om var någon kan jobba. Försäkringskassan ska göra en bedömning av arbetsförmåga och sedan är det är Arbetsförmedlingen som har till uppgift att finna ett lämpligt arbete för den som varit sjukskriven.

Dessutom framkom att läkaren drabbats av stroke. Socialförsäkringsutskottet skrev uttryckligen i december i ett utskottsinitiativ att stroke är en sådan sjukdom/skada som kräver lång rehabiliteringstid och där man ska vara undantagen från att arbetsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden. Det finns alltså till och med riksdagsbeslut på detta.

Utdrag ur utskottets betänkande: 

Det bör också vara möjligt att begränsa prövningen till befintligt arbete om den försäkrade får medicinsk behandling i syfte att förebygga en allvarlig sjukdom och arbetsförmågan är nedsatt som en följd av denna behandling. Detta kan t.ex. vara fallet då en försäkrad har haft en allvarlig tumörsjukdom, men där ytterligare behandling krävs för att minska risken för ett återinsjuknande.

I samband med olyckor och vissa sjukdomar, t.ex. stroke, kan en försäkrad drabbas av funktionshinder med betydande konsekvenser för arbetsförmågan. Det kan t.ex. gälla omfattande brännskador, förlamningar, förlust av en kroppsdel eller förmågan att se eller att tala eller liknande funktionshinder. Rehabilitering kan ta lång tid i anspråk. Prövningen mot hela arbetsmarknaden bör därför i dessa fall kunna skjutas upp så länge rehabilitering pågår i enlighet med en av Försäkringskassan godkänd plan i syfte att återställa den försäkrades arbetsförmåga.

Här är adressen till Tvärsnytts inslag om ”röstskolan”. (Tyvärr stular länkfunktionen med använd adressen).

http://svt.se/2.33831/1.2129715/rostskola_eller_rostfiske?lid=puff_2129715&lpos=lasMer

Trodde inte mina ögon när jag läste Nerikes Allehanda på morgonen. De vinklade händelsen om röstskolan, som Socialdemokraterna ordnade i Vivalla, som en positiv nyhet och verkar  inte se några problem med tillvägagångssättet. Vågar man inte granska eller förstår man inte allvaret i det som hände i Vivalla igår?

Idag blev jag riktigt upprörd eftersom jag tycker att det är minst sagt osmakligt att sossarna i Örebro anordnade röstskola i Vivalla idag. Där fick många utrikes födda lära sig hur röstning går till. Därefter talade Mona Sahlin om varför man ska rösta på just hennes parti och sist gick de tillsammans för att rösta. Detta måste ligga väldigt nära gränsen för otillbörlig påverkan.