Idag debatterar och voterar vi för sista gången i riksdagen under den här mandatperioden. Vi kan se tillbaka på fyra år av ett högt reformtempo där många viktiga beslut har fattats. Redan från första dagen började vi i Alliansen att arbeta med det som vi lovade i förra valrörelsen. Och arbetet med att göra Sverige bättre har pågått ända fram till idag. En av de viktigaste reformerna röstade vi om i går; En ny skollag.
Skollagen är en av Sveriges mest omfattande lagar och hade inte moderniserats sedan 1985. Den nya skollagen, som träder ikraft under nästa år, är en viktig del av regeringens reformagenda för ett starkare skolväsende. Ord som kunskap, trygghet och valfrihet har varit nyckelord i arbetet med den nya skollagen.
Att Sverige ska vara en välståndsnation med hög tillväxt är kanske något som vi tar för givet. Men, när Volvo fick kinesiska ägare så insåg många av oss att världen hade förändrats och att om vi vill fortsätta att utveckla Sverige så kan vi aldrig slå oss till ro.
En av de bakomliggande orsakerna till att Sverige blev ett land med högt välstånd är att vi haft en relativt god kvalitet i utbildningssystemet. Tyvärr har det förändrats. Utbildningen är inte längre tillräckligt bra, resultatmässigt. År efter år halkar våra elever efter i internationella jämförelser. För 15 år sedan låg Sverige exempelvis i topp i fysik, men nu ligger vi kring genomsnittet. I matematik hamnar vi näst sist. Alltför många ungdomar lämnar utbildningssystemet utan tillräckliga kunskaper. Tre av tio elever fullföljer exempelvis inte gymnasieutbildningen, vilket leder till väsentligt sämre livschanser och i värsta fall ett långvarigt utanförskap.
Andra varningssignaler är att forskningen, generellt sett, är eftersatt. Idag placerar sig inget svenskt universitet längre bland de allra främsta i världen. Det är viktigt att ta dessa orostecken på allvar, eftersom alltfler marknader vävs samman med en hastighet som vi tidigare inte sett. Då måste svensk konkurrenskraft till stor del bygga på ett högt kunskapsinnehåll i våra exportprodukter. Ska det vara möjligt, så måste vår forskning och utveckling samt våra innovationer och vårt entreprenörskap utgöra centrala delar av vår långsiktiga tillväxt- och näringspolitik.
Den kanske viktigaste anledningen till varför vi behöver en bra skola och ett utbildningsväsende som håller hög internationell nivå är naturligtvis att varje människa ska få möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar. Men, även om den stora nyttan tillfaller den enskilda personen, så drar också det övriga samhället stor nytta av att ha välutbildade personer inom en rad olika områden. När människor växer, växer Sverige!
Att reformera utbildningssystemet har med andra ord varit en nödvändighet. Därför är jag glad att vi under de här åren tagit utbildningsfrågorna på allvar, det kommer på sikt att ge resultat. Den nya skollagen är en viktigt pusselbit i detta. Jag är övertygad om att vi i Sverige och Örebro län har alla förutsättningar att vara med i utvecklingen av nya innovationer. Men, det är ingenting som kommer av sig självt. Utbildningssystemet kan genom våra politiska beslut förbättras och jag hoppas att också lokalpolitiker gör allt vad de kan för att unga människor ges förutsättningar och motiveras till att få all den kunskap och erfarenhet som krävs för att Sverige inte ska halka efter ytterligare. Något annat har vi inte råd med.
