Överbelånade hushåll?

Mycket går nu bra i svensk ekonomi. Men något som jag bekymras över är att belåningsgraden, som visar hur mycket av en bostads värde som är belånad, har ökat hos de svenska hushållen under senare år. Många unga familjer lånar till dyra husköp och har ingenting att lägga in i besparingar vid ett husköp. Detta behöver inte vara ett stort problem om huspriserna fortsätter att stiga och räntan är låg. Men när räntan stiger framöver kommer det att bli kärvt för många. Om man då tvingas sälja sitt hus eller bostadsrätt och det är många på marknaden som säljer samtidigt finns en stor risk att man har ett lån som är större än det pris man erbjuds.

Finansinspektionen (FI) har uppmärksammat detta och har signalerat att de överväger att besluta om ett allmänt råd om begränsning av belåningsgraden för privata bostadslån. De har föreslagit att en sådan begränsning skulle kunna ligga inom intervallet 75–90 procent av fastighetens marknadsvärde när lånet tas. Detta förslag har varit ute på remiss och jag skulle tro att besked kommer inom kort från FI kommer att besluta om en begränsning inom kort.

Syftet med detta är att skydda konsumenterna. Det finns en del som är kritiska till detta förslag men jag tror att FI är rätt ute. Vi får inte glömma vad som hände i USA och hur en alltför vidlyftig kreditgivning från bankernas sida kan få stora konsekvenser först och främst för den enskilde men också för hela ekonomin.

Nu kan man naturligtvis inte jämföra den amerikanska och svenska bolånemarknaden helt och fullt men min poäng är att det finns en risk att många överbelånar sig när räntorna är låga och att bankerna har en alltför generös utlåningspolicy.

Varje låntagare måste naturligtvis prövas individuellt. Alla har olika risk och bör därför bedömas olika men när vi vet att räntan med all sannolikhet kommer att stiga under de närmaste åren så finns det en risk att många hamnar i en situation som de faktiskt inte klarar av ekonomiskt. Även om vi bara skulle se måttliga prisfall på bostadsmarknaden kan det ändå leda till att ett antal hushåll får större lån än marknadsvärdet på fastigheten. Det skulle kunna bli väldigt problematiskt för hela bostadsmarknaden med stor risk för rejäla prisfall.

Skattehöjarpartier

Vilken vecka! De rödgröna har lämnat en rad förslag på olika områden och vi har fått det bekräftat som vi trodde; Det blir många skattehöjningar. Det mest intressanta, och som jag inte tycker att media fördjupat sig så mycket i, är att de tre partierna vill behålla de fyra jobbskatteavdragen för låg- och medelinkomsttagarna. Thomas Östros har stått i riksdagens kammare och har vid otaliga tillfällen kritiserat att vi sänkt skatten. Han har verkligen visat sin avsky mot att vi infört flera jobbskatteavdrag.

Men vad gör han nu? Jo, nu låter dessa skattesänkningar till stor del vara kvar. Till och med helt och hållet för alla som tjänar under 40 000. Hur ska man tolka det? Gillar han plötsligt skattesänkningar för vanligt folk? Eller är han är en grym populist?

En sak är säker. Valet i höst kommer till stor del att handla om just skatter. Östros & Company vill höja så många skatter de kan för att finansiera guldregn till kommuenrna och höjda bidrag. Det ska bli intressant på måndag – då vi får veta mer om de rödgrönas skattehöjarbudget.

Arbetsplats med många unga

Igår besökte jag Transcom i Karlskoga. Det är Karlskogas största privata arbetsgivare och de har ca 800 anställda idag. Transcom sköter bl.a. kundservicen åt en mängd stora företag som Tele 2, Bredbandsbolaget mfl.

Transcom finns på flera ställen i Sverige men har sitt huvudkontor i Karlskoga. Det är rätt så fantastiskt att företaget finns just där eftersom det gynnar den lokala arbetsmarknaden. Här kan många unga få sitt första arbete och det var tydligt att företaget uppskattade att de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga spelar en stor roll för verksamheten.

Man måste ha en godkänd gymnaiseutbilding för att arbeta på Transcom. Ett krav som inte är förvånande. Men det visar hur viktig skolan är för möjliheterna till att få ett arbete. Många av de unga som är långtidsarbetslösa just nu har inte gjort klart sin gymnasieutbilding. Jag är övertygad om att det är ett av de stösta problemen med ungas arbetslöshet.

När jag möter de arbetsförmedlare i Karlskoga som jobbar med de unga arbetslösa får jag samma bild. Därför blir en av de viktigaste uppgifterna för Arbetsförmedlingen att motivera unga att slutföra sin gynasieutbildning.

Träff med de som lämnat sjukförsäkringen

I höstas fanns stor oro över förändringen i sjukförsäkringen. Massor av artiklar i tidningarna och reportage i många nyhetsinslag bidrog till en mörk bild av förändringarna. Jag har hela tiden varit övertygad att det var nödvändigt att reformera sjukförsäkringssystemet. Efter att ha mött människor som varit sjukskrivna i massor av år, utan att få hjälp att komma vidare, blev jag stärkt i min uppfattning att en förändring var nödvändig.

Det betyder inte att allt vi gjort genomförts på bästa sätt. Vid stora reformer finns det alltid en risk att enskilda människor kommer i kläm eller att de verktyg vi politiker ger inte räcker till. Därför är det viktigt för mig att nu möta arbetsförmedlare som arbetar med personer som kommer från sjukförsäkringen. Ännu viktigare är det att möta de som omförsäkras. Förra veckan besökte jag Arbetsförmedlingen (AF) i Karlskoga och igår hade jag förmånen att besöka AF i Askersund. Jag har varit här vid flera tillfällen tidigare men nu var fokus att samtala med förmedlare som arbetar med de omförsäkrade och att sedan också möta personer som kommit från Försäkringskassan till AF.

Flera saker slår mig. Det ena är att de som nu kommer till AF i de flesta fall aldrig blivit utredda och fått en behandling so är fokuserad mot arbetsmarkanden. De känner att de äntligen bedöms efter den arbetsförmåga de har och inte den oförmåga som kan finnas. De kan äntligen titta framåt och behöver inte hela tiden redovisa vad de har (av sjukdomar) i sin ryggsäck.

Det andra som blir tydligt är att det fortfarande kan finnas en oro hos vissa individer över att de inte vet vad som händer i nästa steg. Här finns mycket för politiker och myndigheter att göra för att förtydliga vad som ska hända.

Sist men inte minst är personerna som omförsäkrats och arbetsförmedlarna eniga om att AF borde komma in mycket tidigare i processen när en person blir sjukskriven. Här har vi mycket att lära.

Dagen efter

Den här söndagen är dagen efter en stor energikick. Under fredag och lördag träffades 2500 moderater i Göteborg. Fantastiskt att möta så många engagerade kommun- och landstingspolitiker på en och samma gång. Jag hade också förmånen att medverka på två seminarier. Det ena hade rubriken ”Arbetslinjen för nya svenskar” och det andra ”Hur bemöter vi Sverigedemokraterna?”. Det var två välbesökta tillfällen och särskilt många var vi på seminariet om Sverigedemokraterna.

Jag har under det senaste året fördjupat mig en del i SD:s politik och vad de egentligen vill. Det jag slås av är deras omvärldsbild. Ett citat säger en del om deras syn på Sverige: ”Sverige är ett sjukt samhälle, därför att medborgarna inte trivs. Bara en nationalistisk politik kan ge den trygghet och den omtanke som minskar kriminaliteten, får bort drogerna och ger de sjuka livslusten åter. ”

Svaret på problemen är enligt SD en ”homogen statsbildning” och att Sverige ska återupprätta folkhemmet. Det är rätt så intressat att fyra grabbar i toppen på SD så innerligt gärna vill tillbaka till det som de tror var ett fantastiskt Sverige, långt innan de själva var födda.

De glömmer något viktigt. Om Sverige inte hade öppnat sina gränser för arbetskraftsinvandring så hade vi aldrig haft den fantastiska tillväxt vi upplevt. Om Sverigen inte sedan fortsatt att vara ett öppet land, istället för ett stängt, så hade vi haft 200 000 000 000 mindre köpkraft, 70 000 färre företag och en 90-procentig lägre befolkningstillväxt.

Jag förstår att många känner oro vid förändringar. Vårt land har förändrats och för den som blir arbetslös eller känner en oro för framtiden av andra orsaker kan det vara lätt försöka finna syndabockar.
Men det är inte människor från andra länder som är orsaken till arbetslöshet eller andra sammhällsproblem.
Det är ett samtal jag vill föra med väljarna.

Nyheter?

Mona Sahlin har presenterat sina vallokomotiv idag. Inga nyheter. Inga överraskningar. Hon har också presenterat fyra mål som Socialdemokraterna nu vill arbeta mot inför valet. Inte heller här ser jag några nyheter eller överraskningar. De mest intressanta är kanske att Mona Sahlin så ihärdigt blundar för, eller aldrig erkänner, att arbetslösheten till stor del är en följd av finanskrisen. Hon vill alltid skarva när hon pratar om utanförskapet.

Allt nytt som presenteras idag är alltså helt enkelt rätt så gammalt.

Tröttsam bojkott av israeliska varor

Att bojkotta israeliska produkter verkar vara en stridsmetod som dyker upp då och då. Nu är det KF Väst som beslutat sig för att göra detta. Tveksamt vad syftet egentligen är. Att bojkotta den enda demokratin i Mellanöstern är knappast en bra väg att gå om man vill påverka fredsprocessen. Men man kan ju fundera på om det är att påverka vägen till fred som KF Väst verkligen vill uppnå. Jag vet inte.

Israel är ett litet land i ett stort område i mellanöstern. Ett land som ständigt ifrågasätts och ett land som naturligtvis har sina fel och brister. Men att bojkotta landet är dömt att misslyckas. För den som tror att det är att bojkotta apelsinerna som skulle göra skillnad får tänka om. Det kan vara bra att påminna om att vi har en mängd israeliska produkter i våra hem. Israel är starkast på området elektronik och exporten på detta område utgör nästan hälften av den totala exporten.

Vi är många som drar öronen åt oss när KF Väst nu dessutom vill driva frågan inom hela KF. Jag handlar ofta på olika KF-butiker men tappar lusten att fortsätta stödja en verksamhet som så enögt vill bojkotta Israel.

Debatten om äldre par har kommit igång på allvar

Det känns bra att debatten om att äldre par ska få bo tillsammans kommit igång på allvar. Jag hade en krönika om detta förra veckan vilket går att läsa i förra blogginlägget. Igårdagens nyhetssändning försökte en socialdemokrat från Eskilstuna försvara varför ett äldre par tvingas bo åtskiljt. Han menade att de har så olika vårdbehov så att det är svårt att låta paret bo tillsammans. Att se den äldre mannen gråta i TV över sin längtan till sin hustru känns inte värdigt ett välfärdssamhälle som Sverige.

Det ska självklart vara en rättighet att få bo tillsammans.