I december debatterade jag mot Kenneth Johansson (C) i P1 om det är en bra idé att Rättviks kommun är på väg att bli helt självförsörjande på kött- och mjölkprodukter. Jordbruksgymnasiet köper in så många kor och grisar som det behövs för att försörja Rättviks alla kommunala kök.
Det betyder alltså att kommunen struntar i att handla upp råvarorna och charkprodukterna som används för maten som serveras i äldreomsorg, på skolor och av hemtjänsten. Kommunpolitikerna i Rättvik är stolta över detta och tycker att det gjort något väldigt smart.
Jag associerade genast till kommunistiska kolchoser och ser med förskräckelse att detta nu sprider sig vidare i Sverige. Vilka konsekvenser får det för Sveriges bönder om landets alla jordbruksgymnasier börjar att försörja de kommunala verksamheterna?
I morse rapporterade nyheterna nästa akt i farsen om Rättvik. Nu har kommunen även införskaffat travhästar som man tävlar med och journalisten verkade tycka att det är fantastiskt att kommunens skattkista ökar. Inte en enda kritisk fråga. Varför i hela friden ska en kommun tävla med travhästar? Vilka kostnader medför detta? Är det en kommunal uppgift?
Man sätter frukosten i halsen när man hör vad vissa kommuner ägnar sig åt. Men när det gäller Rättvik slutar men snart att förvånas. Vi får väl se om fler kommuner tar efter och ger sig ut på travbanan med kommunal ägda hästar.
Rättviks kommune verkar helt ha tappat känslan för var gränserna går för vad en kommun ska ägna sig åt. Skattebetalarna i Rättvik borde vara bekymrade.
Jag vet i och för sig inte hur mycket som visades av inslaget om Rättviks travhästar i SVT i morse, men Elisabeth Svantessons skrivning ”att journalisten verkade tycka att det är fantastiskt att kommunens skattkista ökar” förtjänar ändå att kommenteras. Antingen har hon inte lyssnat eller inte förstått, det är ungefär lika illa båda två…
För hennes kännedom kan jag berätta att inslaget handlade om den gymnasieutbildning som kommunen driver, där det finns ett utbildningsprogram riktat mot travet. Detta är inget unikt för Rättvik, utan finns på flera platser i landet. Vad som möjligen är ovanligt är att Rättviksskolans hästar sprungit in ganska mycket pengar, betydligt mer än de tydligen kostat att köpa in. Jag frågade också gymnasiechefen om han verkligen tycker det är ok att kommunen köper in hästar – och på det svarade han att hästarna är läromedel i utbildningen. Ett genomtänkt svar tycker jag.
Mer bekymrande än detta är att riksdagsledamöter kastar sig ut i debatten utan att ta reda på fakta först. Är det så man arbetar? Det om något borde bekymra oss skattebetalare.
Lars-Gunnar Larsson
reporter i det aktuella inslaget
Kanske uttryckte jag mig lite förhastat efter det korta inslaget jag såg i morgonnyheterna (antagligen en nedklippt version av ditt reportage) och det är helt upp till dig att göra ett positivt inslag. Själv är jag dock mer kritisk till Rättviks kommun.
Även jag är skattebetalare och jag tycker inte att det är en kommunal uppgift att 1. vara självförsörjande på kött- och mjölkprodukter och 2. köpa in travhästar som tävlar. Det är också detta jag reagerade på.
Man kan naturligtvis att ha många olika uppfattningar om Rättviks agerande och vi ser antagligen lite olika på saken.